Du möter ordet "modifierad stärkelse" nästan varje gång du handlar mat. Det finns i yoghurt, såser, bakverk och många andra livsmedel. Men vad är modifierad stärkelse egentligen, och behöver du oroa dig för det? Kort sagt: det är stärkelse som har behandlats för att fungera bättre i industriell matproduktion. Det låter kanske komplicerat, men det är faktiskt ganska enkelt att förstå (och inte alls skrämmande).

Hur stärkelse blir modifierad

Stärkelse kommer från växter som potatis, majs och ris. I sin naturliga form klarar stärkelsen inte alltid de tuffa processer som industriell matproduktion kräver högre temperatur, frysning och långlagring. Då behandlar tillverkare stärkelsen med små mängder kemikalier, enzym eller fysikaliska metoder. Bara omkring 0,5 3 procent av stärkelsen förändras egentligen. Resten bryts ner på samma sätt som vanlig stärkelse när du äter den.

Det här händer i din kropp

Modifierad stärkelse är framför allt en kolhydrat. Din kropp bryter ner den till glukos, precis som vanlig stärkelse först i munnen och sedan i tarmen. Livsmedelsverket har godkänt modifierad stärkelse som säker. Om stärkelsen är kemiskt modifierad kan den ha ett E-nummer, till exempel E1404 eller E1420. Observera: kontrollera alltid förpackningen om du har glutenöverkänslighet. Modifierad stärkelse kan ibland vara gjord från vete, vilket innehåller gluten.

Så väljer du klokt

Nästa gång du är i mataffären, läs ingredienslistan noggrant. Leta efter ordet "stärkelse" och kolla var den kommer ifrån. Välj produkter med färre ingredienser om du vill minska tillsatser. För många recept hemma fungerar vanligt potatismjöl eller majsstärkelse utmärkt. Men kom ihåg: de tål inte alltid samma värme och frysning som modifierad stärkelse gör.

Så fungerar det hemma

Du kan ofta ersätta modifierad stärkelse med vanlig stärkelse när du lagar mat själv. Potatismjöl och majsstärkelse är enkla alternativ som funkar bra för de flesta rätter. Det viktiga är att du själv väljer vad du vill ha i maten. Medveten matval handlar ofta om små, vardagliga beslut som att läsa på förpackningen och faktiskt veta vad du köper.