EG-förordning 1924/2006

Den 1 juli 2007 trädde Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel i kraft. Förordningen är bindande för alla medlemsstater och avser närings- och hälsopåståenden som används i reklam, märkning och presentation av livsmedel, riktade mot konsument och storhushåll.

Enligt förordningens grundprincip är endast närings- och hälsopåståenden som godkänts inom förordningen tillåtna.

Förordningen omfattar näringspåståenden och fem kategorier av hälsopåståenden; allmänna funktionella hälsopåståenden (artikel 13.1), “nya” funktionella hälsopåståenden (artikel 13.5), påståenden om minskad sjukdomsrisk (artikel 14.1a), påståenden om barns utveckling och hälsa (artikel 14.1b) och allmänna, icke-specificerade hälsopåståenden (artikel 10.3). Samtliga godkända näringspåståenden och godkända/icke godkända hälsopåståenden (artikel 13 och 14) finns samlade i kommissionens gemenskapsregister >>

Företag kan göra ansökningar om hälsopåståenden enligt artikel 13.5, 14.1a och 14.1b.

“13.1-listan”
Det går inte längre att göra ansökningar om hälsopåståenden enligt artikel 13.1. Icke-godkända 13.1-hälsopåståenden får inte finnas på marknaden fr o m 14 december 2012.

En lista med 222 st godkända hälsopåståenden enligt artikel 13.1 (sk “funktionella hälsopåståenden”) publicerades den 25 maj 2012 – förordning (EU) 432/2012. Därefter har listan kompletterats med ytterligare påståenden.

Ansvariga myndigheter

I varje land finns en sk nationell behörig myndighet, som bland annat ansvarar för att ta emot och vidarebefordra ansökningar om hälsopåståenden till kommissionen. I Sverige är Livsmedelsverket den behöriga myndigheten. Livsmedelsverket och de kommunala kontrollmyndigheterna ansvarar för kontrollen av information som finns i butik eller på förpackningar (märkning). Konsumentverket ansvarar för kontrollen av information utanför butik (reklam, marknadsföring), t ex annonser i tidningar och TV-reklam. Läkemedelsverket har det nationella ansvaret för klassificeringsfrågor, om det råder tveksamhet i frågan om en produkt är ett livsmedel eller ett läkemedel, eller om ett påstående är ett hälsopåstående eller ett medicinskt påstående.

Förordningen kräver att hälsopåståenden ska vara vetenskapligt styrkta. Vetenskaplig granskning av hälsopåståenden sker av den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, European Food Safety Authority (Efsa). Beslut om godkännande eller icke godkännande tas av EU-kommissionen, bland annat mot bakgrund av Efsas vetenskapliga utlåtande. Medlemsländerna har också inflytande över besluten, bland annat genom sin representation i den Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa (SKLD).

Mer information om förordningen från involverade myndigheter